Inventering som en del av examensarbetet

Inventering som en del av examensarbetet

Att inventera idrottsanläggningar var en del av Johanna Hedbergs examensarbete. Och inventeringarna blev något av en ögonöppnare.
– Jag såg saker som jag inte tänkt på tidigare, säger hon.

Johanna Hedberg är 29 år och studerar sista året på idrottsvetenskapliga programmet på Högskolan i Gävle.

Hennes examensarbete handlar om tillgänglighet för personer med rörelsenedsättning, synnedsättning och intellektuell funktionsnedsättning. I arbetet ingår besök och inventering på träningsanläggningar i Söderhamns kommun.

– Inventeringen är en del av mitt examensarbete, säger Johanna Hedberg.

När vi pratas vid på telefon har hon bara en vecka kvar i skolan och hon har precis klarat av dagens opponering. 

– Det har varit väldigt intressant och kul att hjälpa till att göra ett arbetet som Parasport Sverige vill ha undersökt. Det har också varit spännande att inventera idrottsanläggningar, säger Johanna Hedberg.

I maj deltog Johanna i inventeringar i Söderhamns kommun. Totalt medverkade fem personer i inventeringarna som genomfördes på Tälje ridsportcenter, Söderhamns idrottshall, tennishallen och Aquarena och inomhusskjutbanan (som ligger i samma anläggning).

Johanna bor i Söderhamn och är bekant med de flesta idrottsanläggningarna på orten. Att besöka och gå igenom dem utefter inventeringsmallen har emellertid varit en ögonöppnare även för henne.

– Jag såg saker som jag inte tänkt på tidigare, säger hon och berättar att hon bland annat fick mäta lutningen på ramper, höjden på handfat, och kontrollera kontraster och skyltning. 

– Vi kontrollerade allt man kan tänka sig som är relevant för studiens målgrupp.

Johanna tycker inventeringarna är ett bra sätt att ge kommuner underlag för hur tillgängligheten ser ut på idrottsanläggningarna.

– Genom inventeringarna ser kommunerna att det finns saker som är ganska enkla att korrigera och går att fixa snabbt och smidigt. På sikt kan de även ta sig an större saker.

Vad tar du med dig från examensarbetet med Champa Arena?

– Det var väldigt intressant att göra inventeringarna. Man försöker sätta sig in i målgrupperna, hur det är för målgruppen att ta sig upp för ramper, använda toaletter och ta sig ner i simbassängen. Det har varit spännande och intressant.

”Ser fram emot att göra fler anläggningsbesök”

”Ser fram emot att göra fler anläggningsbesök”

Under våren gjorde Caroline Hammar sin första inventering inom Champa Arena.
– Jag ser fram emot att göra fler anläggningsbesök och samla på mig mer erfarenheter och goda exempel, säger hon.

Under våren ingick Caroline Hammar, som är ny medarbetare på Svenska Parasportförbundet sedan början av mars, i en grupp på totalt fem personer som inventerade ett antal idrottsanläggningar i Söderhamn.

– Det gick bra med inventeringarna. Det var skönt att vara flera som kunde hjälpas åt och ge olika perspektiv på tillgängligheten i de olika anläggningarna. Ingen av oss hade genomfört inventeringar tidigare, men det gick bra ändå och var väldigt intressant, säger Caroline Hammar.

Som grund för inventeringarna ligger en inventeringsmall som finns i olika versioner beroende på vilken typ av anläggning som inventeras. 

– Själva inventeringarna i sig var inte svåra eftersom inventeringsmallarna ställer alla frågor och vi följer/följde dessa. På så vis blir mallen som en guide och  leder oss genom inventeringen och säkerställer att vi inte missar något. 

Vilka lärdomar tar du med dig till nästa inventering?

– Jag tar med mig att det är bra att vara ett par stycken som kan hjälpas åt med att läsa frågor, anteckna svar, fota och mäta. Att ha fler än ett måttband underlättar mycket. Något annat jag tar med mig är att det är viktigt att en person som känner till lokalerna och verksamheten är tillgänglig under inventeringen. Alltså en person som vet hur lokalerna ser ut och brukar användas samt vilken verksamhet som bedrivs där. Att ta pauser är också viktigt. En inventering tar ofta längre tid än vad man tror.

I Söderhamns kommun inventerades Tälje ridsportcenter, Söderhamns idrottshall, tennishallen och Aquarena och inomhusskjutbanan (som ligger i samma anläggning som simhallen).

Under besöken noterade gruppen både bra och mindre bra exempel på tillgänglighet. Caroline Hammar nämner bland annat att ingen av anläggningarna hade ledstråk men att de flesta hade ramp vid entréerna.

– Något som var vanligt i Söderhamn, och som jag själv ofta sett tidigare, var att det tydligt märks att de som byggt anläggningen är personer utan funktionsnedsättning. När alla i en arbetsgrupp eller på ett företag är till exempel gående och seende görs ibland misstag i utformningen som lätt hade kunnat avhjälpas av kunskap genom bättre mångfald i arbetsgruppen. Det handlar om rena misstag eftersom vi utformar och bygger efter de som fungerar som vi själva gör. Det handlar aldrig om att någon vill utforma saker så att det begränsar eller diskriminerar andra, utan bara om okunskap.  Det är också därför de flesta äldre byggnader har utformats helt för gående och ibland kan vara svåra att anpassa, säger hon och fortsätter:

– Ett vanligt exempel är att armbågskontakten vid entrén är placerad på ett sådant sätt att en person som sitter i rullstol, permobil eller använder rullator inte har chans att trycka på knappen för att sedan ta sig in genom dörren. Detta är tyvärr ganska vanligt och sker eftersom kontakten är placerad på ett sätt så att dörren öppnas och hamnar i vägen  för den som tryckt på knappen. Det händer ofta när dörren öppnas  utåt på en entré med smal avsats, och kontakten sitter bakom dörren. För en person som är gående utan mycket packning eller hjälpmedel kan denne smita förbi den smala öppningen och ta sig in. Men det blir omöjligt att ta sig in utan hjälp om du sitter i rullstol. Det här kan man såklart enkelt göra om, men det är ännu bättre om det är utformat på rätt  sätt från början såklart. Det innebär bättre framkomlighet för fler och lägre kostnader.

Caroline Hammar ser nu fram emot fler inventeringar.

– Jag ser fram emot att göra fler anläggningsbesök och samla på mig mer erfarenheter och goda exempel på tillgänglighetslösningar. Erfarenheterna vi tar med oss från dessa anläggningsbesök är verkligen värdefulla, inte minst i framtagandet av våra utbildningar. Till hösten kommer Svenska Parasportförbundet erbjuda kommuner, anläggningsägare, förbund, föreningar och företag att ta del av utbildningar i bemötande och tillgänglighet.