Goda exempel – en levande lista

Goda exempel – en levande lista

I jakten på den perfekt anpassade idrottsanläggningen stöter vi på många goda exempel. Här har vi samlat några av dem – utan rangordning, alla är bra på sitt sätt – i syfte att sprida dem till så många som möjligt. Ett gott exempel från en anläggning är en god idé för en annan. Listan fylls på efterhand – välkommen till en mer tillgänglig värld!

I FIFH-hallen i Malmö har receptionen en låg del och ökar därmed tillgängligheten.
Glasväggar gör det möjligt för fler att sitta eller stå på öppna ytor/rullstolsplatser och se vad som sker på planen. I Alfahallen i Gavlehovshallen finns flera sådana ytor med gott om plats för permobiler, rullstolar och medföljande. Mycket utrymme och få hinder att ta sig förbi. Inga fasta platser utan fritt att användas som man vill.
En automatisk kran som funkar för alla. Kranen underlättar speciellt om man har svårt att greppa till exempel ett vred eller om man är muskelsvag. Bild från Gavlehovshallen i Gävle.
Bilden visar en inbyggd ramp i bryggan vid Sköndals badplats i Stockholm. Både praktisk och snygg lösning. Ordentliga räcken är också föredömligt. Kontrastmarkeringar saknas dock.

Infartsrampen vid Sporthallen i Östersund, utsträckt längs husväggen ger en flack lutning. Bra med ordentliga ledstänger också.
Östersunds Skidstadion. Klädkrokar på en universaltoalett sitter på olika höjder.
Beckomberga sim- och idrottshall i Bromma har rejäla ramper med ordentlig bredd och svag lutning. Automatiska dörrar möjliggör en enkel in-och utpassering för alla. Med andra ord en kostnadseffektiv och smidig universell lösning. Klicka på bilden för att utforska Beckomberga sim- och idrottshall i accessibility view. Fotograf: Jann Lipka
Bra exempel på tydlig skyltning i Tälje Ridsportcenter, Söderhamn.
Bra exempel på tydlig skyltning i Tälje Ridsportcenter, Söderhamn.
Receptionen på Hylliebadet i Malmö. Höj- och sänkbar disk inklusive kortläsare. Mycket bra!
”Finns enkla och billiga lösningar för att tillgänglighetsanpassa lokaler”

”Finns enkla och billiga lösningar för att tillgänglighetsanpassa lokaler”

Champa Arenas tillgänglighetsinventeringar är ett bra sätt att förstå hur träningsanläggningar kan bli tillgängligare – och att mycket kan göras genom enkla och kostnadseffektiva lösningar.

I september genomfördes en tillgänglighetsinventering inom ramen för projektet Champa Arena på Friskis och Svettis anläggning i Tyresö.

Friskis och Svettis i Tyresö jobbar aktivt med tillgänglighet, vilket bland annat märks det extra tydligt genom det treåriga Arvsfonden-projektet En annan syn på träning. Projektet pågår till 2023 och syftar till att ta fram anpassad träning för äldre med synnedsättning. I projektet ingår att se över tillgängligheten i lokalerna och hur den kan förbättras.

– Tidigare stod blomkrukor och grejer i korridoren och det fanns ingen anpassad träning. Vi kände att här måste vi försöka göra någonting, säger Josefine Wahlberg som är projektledare för En annan syn på träning.

Caroline Hammar mäter en träningsmaskin.

Genom projektet har Friskis och Svettis i Tyresö kommit en bra bit på vägen i sitt tillgänglighetsarbete. Detta visade sig i samband med inventeringen.

Med måttband och lasermätare i högsta hugg gick gruppen igenom träningslokaler, gym, reception, toaletter, konferensrum, omklädningsrum med mera.

Goda exempel som påvisades var just att inga lösa föremål tog upp plats på golvytorna, tydliga och kontrastrika skyltar och att maskiner försetts med transparenta pluppar för att markera otydliga knappar, för att nämna några.

Inventeringen visade att mycket är bra men också att det finns enkla medel att ta till för att göra anläggningen ännu tillgängligare – och utan att det kostar en förmögenhet.

Ett sådant enkelt hjälpmedel är tejp i kontrasterande färg gentemot golvytan för att markera nivåskillnader och verka som ledstråk.

– Vi lär oss nya saker varje dag. Saker som är självklara för oss är inte det för alla, säger Josefine.

Framöver planer Friskis och Svettis i Tyresö att köpa in tejp för att markera nivåskillnader och ledstråk och märka upp maskiner och redskap med punktskrift, för att nämna några åtgärder.

Tanken är sedan att både den anpassade träningen och arbetet med att tillgänglighetsanpassa lokaler ska spridas vidare inom Friskis och Svettis i hela Sverige.

– Det finns enkla och billiga lösningar för att tillgänglighetsanpassa lokaler och det kommer vi föra ut till de andra föreningarna, säger Josefine.

– Så de slipper gissa vad man ska göra genom att vi i stället visar att det här faktiskt hjälper, säger Britta Wirström, kommunikatör En annan syn på träning.

Inventeringen på Friskis och Svettis Tyresö gjordes av Caroline Hammar och Helena Hehlke från Parasport Sverige tillsammans med Josefine Wahlberg, Peter Andersson och Britta Wirström från Friskis och Svettis.

Helena Hehlke och Peter Andersson skriver in mätresultatet för en maskin i gymmet.
Inventering som en del av examensarbetet

Inventering som en del av examensarbetet

Att inventera idrottsanläggningar var en del av Johanna Hedbergs examensarbete. Och inventeringarna blev något av en ögonöppnare.
– Jag såg saker som jag inte tänkt på tidigare, säger hon.

Johanna Hedberg är 29 år och studerar sista året på idrottsvetenskapliga programmet på Högskolan i Gävle.

Hennes examensarbete handlar om tillgänglighet för personer med rörelsenedsättning, synnedsättning och intellektuell funktionsnedsättning. I arbetet ingår besök och inventering på träningsanläggningar i Söderhamns kommun.

– Inventeringen är en del av mitt examensarbete, säger Johanna Hedberg.

När vi pratas vid på telefon har hon bara en vecka kvar i skolan och hon har precis klarat av dagens opponering. 

– Det har varit väldigt intressant och kul att hjälpa till att göra ett arbetet som Parasport Sverige vill ha undersökt. Det har också varit spännande att inventera idrottsanläggningar, säger Johanna Hedberg.

I maj deltog Johanna i inventeringar i Söderhamns kommun. Totalt medverkade fem personer i inventeringarna som genomfördes på Tälje ridsportcenter, Söderhamns idrottshall, tennishallen och Aquarena och inomhusskjutbanan (som ligger i samma anläggning).

Johanna bor i Söderhamn och är bekant med de flesta idrottsanläggningarna på orten. Att besöka och gå igenom dem utefter inventeringsmallen har emellertid varit en ögonöppnare även för henne.

– Jag såg saker som jag inte tänkt på tidigare, säger hon och berättar att hon bland annat fick mäta lutningen på ramper, höjden på handfat, och kontrollera kontraster och skyltning. 

– Vi kontrollerade allt man kan tänka sig som är relevant för studiens målgrupp.

Johanna tycker inventeringarna är ett bra sätt att ge kommuner underlag för hur tillgängligheten ser ut på idrottsanläggningarna.

– Genom inventeringarna ser kommunerna att det finns saker som är ganska enkla att korrigera och går att fixa snabbt och smidigt. På sikt kan de även ta sig an större saker.

Vad tar du med dig från examensarbetet med Champa Arena?

– Det var väldigt intressant att göra inventeringarna. Man försöker sätta sig in i målgrupperna, hur det är för målgruppen att ta sig upp för ramper, använda toaletter och ta sig ner i simbassängen. Det har varit spännande och intressant.

”Ser fram emot att göra fler anläggningsbesök”

”Ser fram emot att göra fler anläggningsbesök”

Under våren gjorde Caroline Hammar sin första inventering inom Champa Arena.
– Jag ser fram emot att göra fler anläggningsbesök och samla på mig mer erfarenheter och goda exempel, säger hon.

Under våren ingick Caroline Hammar, som är ny medarbetare på Svenska Parasportförbundet sedan början av mars, i en grupp på totalt fem personer som inventerade ett antal idrottsanläggningar i Söderhamn.

– Det gick bra med inventeringarna. Det var skönt att vara flera som kunde hjälpas åt och ge olika perspektiv på tillgängligheten i de olika anläggningarna. Ingen av oss hade genomfört inventeringar tidigare, men det gick bra ändå och var väldigt intressant, säger Caroline Hammar.

Som grund för inventeringarna ligger en inventeringsmall som finns i olika versioner beroende på vilken typ av anläggning som inventeras. 

– Själva inventeringarna i sig var inte svåra eftersom inventeringsmallarna ställer alla frågor och vi följer/följde dessa. På så vis blir mallen som en guide och  leder oss genom inventeringen och säkerställer att vi inte missar något. 

Vilka lärdomar tar du med dig till nästa inventering?

– Jag tar med mig att det är bra att vara ett par stycken som kan hjälpas åt med att läsa frågor, anteckna svar, fota och mäta. Att ha fler än ett måttband underlättar mycket. Något annat jag tar med mig är att det är viktigt att en person som känner till lokalerna och verksamheten är tillgänglig under inventeringen. Alltså en person som vet hur lokalerna ser ut och brukar användas samt vilken verksamhet som bedrivs där. Att ta pauser är också viktigt. En inventering tar ofta längre tid än vad man tror.

I Söderhamns kommun inventerades Tälje ridsportcenter, Söderhamns idrottshall, tennishallen och Aquarena och inomhusskjutbanan (som ligger i samma anläggning som simhallen).

Under besöken noterade gruppen både bra och mindre bra exempel på tillgänglighet. Caroline Hammar nämner bland annat att ingen av anläggningarna hade ledstråk men att de flesta hade ramp vid entréerna.

– Något som var vanligt i Söderhamn, och som jag själv ofta sett tidigare, var att det tydligt märks att de som byggt anläggningen är personer utan funktionsnedsättning. När alla i en arbetsgrupp eller på ett företag är till exempel gående och seende görs ibland misstag i utformningen som lätt hade kunnat avhjälpas av kunskap genom bättre mångfald i arbetsgruppen. Det handlar om rena misstag eftersom vi utformar och bygger efter de som fungerar som vi själva gör. Det handlar aldrig om att någon vill utforma saker så att det begränsar eller diskriminerar andra, utan bara om okunskap.  Det är också därför de flesta äldre byggnader har utformats helt för gående och ibland kan vara svåra att anpassa, säger hon och fortsätter:

– Ett vanligt exempel är att armbågskontakten vid entrén är placerad på ett sådant sätt att en person som sitter i rullstol, permobil eller använder rullator inte har chans att trycka på knappen för att sedan ta sig in genom dörren. Detta är tyvärr ganska vanligt och sker eftersom kontakten är placerad på ett sätt så att dörren öppnas och hamnar i vägen  för den som tryckt på knappen. Det händer ofta när dörren öppnas  utåt på en entré med smal avsats, och kontakten sitter bakom dörren. För en person som är gående utan mycket packning eller hjälpmedel kan denne smita förbi den smala öppningen och ta sig in. Men det blir omöjligt att ta sig in utan hjälp om du sitter i rullstol. Det här kan man såklart enkelt göra om, men det är ännu bättre om det är utformat på rätt  sätt från början såklart. Det innebär bättre framkomlighet för fler och lägre kostnader.

Caroline Hammar ser nu fram emot fler inventeringar.

– Jag ser fram emot att göra fler anläggningsbesök och samla på mig mer erfarenheter och goda exempel på tillgänglighetslösningar. Erfarenheterna vi tar med oss från dessa anläggningsbesök är verkligen värdefulla, inte minst i framtagandet av våra utbildningar. Till hösten kommer Svenska Parasportförbundet erbjuda kommuner, anläggningsägare, förbund, föreningar och företag att ta del av utbildningar i bemötande och tillgänglighet.

Föredömet i Farsta

Föredömet i Farsta

Strax söder om Stockholm finns en utmärkt förebild i form av Farsta sim- och idrottshall. Här har man tänkt på alla – enkelt, smart och stilrent. 

Tyvärr är det ingen självklarhet att en idrottsanläggning får tillgänglighetsanpassning. Om det beror på okunskap, ovilja eller ekonomiska förutsättningar kan diskuteras – oavsett vilket är resultatet diskriminerande. Personer med funktionsnedsättningar stängs ute från hälsa och gemenskap. Men den som vill inspireras av ett föredöme kan rikta uppmärksamheten mot stockholmsförorten Farsta.

När Farsta sim- och idrottshall renoverades var det en självklarhet att bygga anläggningen till en plats för alla, oavsett förutsättningar. Den kommunala idrottsanläggningen renoverades 2012 och i arbetet deltog experter på tillgänglighet.

Del av entrén

Det första du hittar innanför Farsta sim- och idrotthalls breda entrédörrar är en orienteringstavla som även är till nytta för personer med nedsatt syn. Ansvarig för anläggningen är Cecilia Thungström, som nickar mot tavlan och förklarar.

– En liknande tavla med punktskrift finns på varje våning. Och det finns även kartor med punktskrift att låna i receptionen för de som vill och behöver, säger hon.

Tydlig infotavla i entrén

När du är färdig med att studera orienteringstavlan och vänder dig om, slås du av hur rymlig resten av entréhallen är. Detta är genomgående – hela anläggningen har stora ytor, är tydligt skyltad och här finns målade symboler för den idrott som utövas i respektive lokal. Majoriteten av dörrarna har armbågskontakter, för att ta dig mellan våningarna finns hiss och att ta sig fram med rullstol är också enkelt i Farsta sim- och idrottshall. 

Även anläggningens gym är föredömligt planerat.

– Här har vi valt att spara mycket öppna ytor för att man lätt ska kunna ta sig fram. Vi har maskiner där man kan skjuta sitsarna åt sidan för att kunna använda dem från sin rullstol samt musikfria timmar, för de som är känsliga för ljud och helt enkelt tränar bäst utan musik, säger Cecilia Thungström.

När du rör dig vidare mot simhallen finns det två RWC-omklädningsrum, anpassade för personer med rörelsenedsättning. Här hittar du duschstolar på hjul, liftar, liggduschar – med mera. Dessutom finns det utrymme för elrullstolar.

Tillgänglighetsåtgärderna i Farsta sim- och idrottshall sträcker sig längre än bara anläggningen. Även träningsutbudet har anpassats för att erbjuda aktiviteter till alla. Genom samarbetet med idrottsförvaltningen har personalen utbildats för att kunna möta olika typer av behov. 

Varje år öppnas dessutom dörrarna för inspirationsdagar, då gymnasieelever med intellektuella funktionsnedsättningar får botanisera bland aktiviteter. 

– Den började med ett 30-tal ungdomar men har senaste året aktiverat ett 100-tal ungdomar, säger Cecilia Thungström nöjt.

FAKTA om FARSTA SIM- OCH IDROTTSHALL

I Farsta sim- och idrottshall finns det bland annat en 25-meter lång simbassäng, undervisningsbassäng, bubbelpool och gym. I idrottshallarna bedrivs idrotter som handboll, basket, innebandy, rollerderby, futsal, dans, budo, bordtennis, vattengympa, skytte och olika gruppträningar på land och i vatten.

Anläggningen har också dörröppnare, hiss, tillgängliga toaletter och omklädningsrum. Vid 25-metersbassängen finns en lift samt möjlighet att ha ledarhund.

Accessibility View ska visa tillgängligheten i idrottshallar

Accessibility View ska visa tillgängligheten i idrottshallar

Många känner till och använder sig redan av Google Street View. Nu introducerar Parasport Sverige Accessibility View – 360 bilder över idrottsanläggningar där tillgängligheten är i fokus.

Som en del av Champa Arena kommer idrottsanläggningar runt om i landet inspireras att ta hjälp av 360 bilder för att visa upp sina anläggningar. En service som alla besökare har nytta av, men den nya varianten av Google Street View – Accessibility View – kommer att ha ett extra fokus på tillgängligheten.

– Möjligheten att se en anläggning innan man besöker den för första gången kan vara till stor hjälp i planeringen, och ofta direkt avgörande för ett besök eller inte. Uppfylls mina behov eller behöver jag t o m extra assistans, säger Magnus Krossén, projektledare för Champa Arena.

Idén är att i nästa steg koppla på en typ av Trip Advisor-funktion där alla som besökt en anläggning kan vara med och ge sina omdömen, berättar Magnus Krossén. Stämmer bilderna på webben? Finns det alternativa sätt att lösa tillgänglighetsfrågor på? Hur har man gjort på andra anläggningar?

– Förhoppningen är att många lämnar feed-back och förslag på förbättringar, som fångas upp i andra ändan av anläggningsägarna. Den fysiska tillgängligheten är superviktig, men det handlar ju också om personalens bemötande och kunnande och det är ett annat område som vi vill hjälpa till att förbättra, konstaterar Magnus.

Beckomberga först ut
En första pilot är nu gjord på Beckomberga Sim- och Idrottshall. En anläggning som är något av ett flaggskepp när det gäller tillgänglighet. Jann Lipka, fotograf som gjort mängder av 360 fotograferingar som finns på Google Street View, vet att det är en tjänst som uppskattas.

– Jag ser i statistiken att mina bilder har miljontals visningar, berättar Jann. Det här är verkligen en tjänst som används av många.

Ofta är det restauranger eller hotell som efterfrågar den här typen av bilder. Just tillgänglighetsvinkeln ser Jann Lipka som en ny utmaning. Men också ett perspektiv som alla kan ha nytta av.

– Sen gillar jag idén med att låta besökarna vara med och ge sin feedback på hur tillgängligt någonting är i verkligheten, det ger en extra dimension till bilderna.

Se Accessibility View över Beckomberga Sim- och Idrottshall