Vi kontrollerar Malmö

13 feb, 2020 | Champa Arena

Champa Arena handlar om tillgänglighet. Alla ska, oavsett funktionsnedsättning, ha möjlighet att nyttja svenska idrotts- och träningsanläggningar. Men hur går då detta till i praktiken? Följ med på Champa Arenas praktiska kickoff med referensgruppen i Malmö!

Det är en solig vinterdag när Fatmir samlar ett 16 man starkt team på parkeringen utanför Kulladals Sporthall. Detta är Champa Arena under en dag på jobbet i Malmö. Syftet är att få svaret på hur det ser ut med tillgänglighet på några utvalda idrottsanläggningar. Dagen kommer att innehålla både högt och lågt – nedan följer ett axplock ur team Malmös inventering av Kulladals Sporthall samt Hylliebadet.

Med på resan – genom dörrar, upp för ramper – har teamet en inventeringsmall. Den utgör en stor del av Champa Arenas arbete och ska hjälpa till att uppmärksamma brister i tillgänglighet och framkomlighet på svenska träningsarenor.

Redan på vägen från parkeringen och in i Kulladals Sporthall stöter gruppen på problem: Grindar. Just denna dag är de öppna, men möts du av låsta grindar kommer du inte vidare mot hallen. Och just den vägen innebär ytterligare problem i och med sin lutning. Det blir här betydligt jobbigare för rullstolsburna än för gående. 

Vi fortsatte eftermiddagen med att besöka Hylliebadet. Här var det svårt att ta bilder då det råder fotoförbud inne på badet. Vi smygfotade lite ändå och var noga med att inte få med någon på bilderna. Det finns väldigt mycket som är bra här och nedan visar vi några exempel.

Sammanfattningsvis var det en lyckad dag. Att som funktionsnedsatt ha möjlighet att påverka och bidra till förändringar för andra personer med funktionsnedsättning är viktigt – och rätt väg att gå. Att få se hur det ser ut idag och vad vi kan förändra, och samtidigt lyfta fram goda exempel för andra anläggningar att ta efter. Förhoppningen är att Malmö Stad ska ta till sig av informationen, vilket även skedde. Responsen blev att de har flera åtgärder som de skulle titta på direkt!

Filmtajm: Champa Arena på Östersunds sporthall

11 feb, 2020 | Champa Arena

Anläggningsbesök i Eskilstuna

29 jan, 2020 | Champa Arena

Magnus Krossén sitter i rullstol och vet hur svårt det kan vara att ta sig fram, eller överhuvudtaget ta sig in, på en idrottsanläggning. Men det räcker inte med att bara komma in i lokalen! För att kunna träna på en anläggning eller komma dit som besökare, måste det bland annat fungera med toaletter, omklädningsrum, åskådarplatser mm. Med projektet Champa Arena vill han ändra på det och göra anläggningsansvariga mer medvetna om hur de kan tillgänglighetsanpassa sina träningslokaler och idrottsanläggningar– många gånger med små medel.

Det stora målet med projektet Champa Arena är att fler barn och unga ska få bättre möjligheter att bli fysiskt aktiva. En av stötestenarna är att inte begränsas av dåligt tillgänglighetsanpassade anläggningar samt att få fram en samlad, tydlig och lättillgänglig digital information om tillgänglighet på idrottsanläggningar. Ett annat av målen på vägen dit är att etablera en lathund kring just tillgänglighetsanpassning av idrottslokaler, som kan användas både vid ny- och ombyggnation. För att beskriva tillgängligheten utifrån olika behov och olika typer av funktionsnedsättningar, används en finmaskig inventeringsmall. Innan den slutgiltiga mallen fastställs ska 150 pilottester göras och detta sker i samarbete med tre kommuner som är samarbetspartners i projektet: Malmö, Eskilstuna och Östersund. Vi har pratat med Ulrica Tancred, koordinator för projektet i Eskilstuna, en av testkommunerna.

Ni har tillsatt en grupp som redan har börjat inventera anläggningar, hur ser det arbetet ut rent praktiskt?

– Utifrån de punkter Magnus har tagit fram har vi besökt och inventerat olika idrottsanläggningar för att se hur tillgängligheten ser ut, och gruppen har även kommit med förslag på nya parametrar till inventeringsmallen. Med i referensgruppen har vi minst en person med synnedsättning, en person med rörelsenedsättning och en person med intellektuell funktionsnedsättning. Referenspersonerna är från bland annat daglig verksamhet och Sörmlandsidrotten. Med gruppen kollar vi sedan, på plats, hur lättframkomlig anläggningen är och om de har samma tillgång till den som personer utan funktionsnedsättningar har. Det kan bland annat vara hur entrén är utformad, om receptionen är bemannad, hur tydlig skyltningen är, finns det ledstråk, får man plats med en elrullstol på toaletten, finns det möjlighet till förflyttningshjälp, hur är papperskorgar, speglar, skyltar placerade och så vidare.

Vilka ställen har ni besökt?

– Än så länge har vi besökt två stycken multisportarenor, en ridanläggning, en simhall, ett gym och ett motionsspår. Längre fram ska vi bland annat besöka en motorsportanläggning samt en ishall.

Hur har tillgängligheten sett ut där ni hittills har kollat?

– Det har varierat ganska mycket, faktiskt. Några av ställena har på vissa punkter överraskat oss positivt medan andra delar har varit sämre. En av anläggningarna hade till exempel som en snygg grej byggt två pelare precis framför entrén, vilket så klart kan göra det krångligt för en person med synnedsättning. Och även om man lätt kan ta sig in i ridhuset och med hjälpmedel kan komma upp på hästryggen, så visade det sig att övriga lokaler som fik och toalett var mycket mer svårtillgängliga.

Hur går ni vidare med resultatet när ni har gjort en inventering?

– I de flesta fall har vi haft en anläggningsansvarig med oss under rundvandringen. Då har de fått en direktåterkoppling på vad som fungerar bra respektive sämre. Självklart dokumenterar vi det vi kommer fram till, så att anläggningen kan gå vidare och göra förbättringar.