Caroline Hammar är ny projektkommunikatör och utbildare för projekten Champa Arena och ParaMe.
Caroline är 31 år och kommer ursprungligen från Örebro men är numera bosatt i Stockholm. Hon är utbildad beteendevetare och har en idrottsbakgrund som truppgymnast. Dessutom är hon utbildad dansare vid Kungliga Svenska balettskolan.
Tidigare har hon jobbat med tillgänglighets-, funktionsrätts- och mångfaldsfrågor och hon har föreläst mycket på områdena. Hon har erfarenhet som verksamhetsledare för Unga med synnedsättning Stockholm och som projektmedarbetare på Funktionsrätt Sverige i det Arvsfondefinansierade projektet DATE.
Caroline började jobba i ParaMe och Champa Arena den 9 mars i år. – Det är jätteroligt att arbete i båda projekten. Jag tycker det ska bli väldigt roligt framåt och det är väldigt kul att vara på plats på Svenska Parasportförbundet, säger hon.
I ParaMe kommer hon framför allt lägga fokus på utbildning. I Champa Arena kommer hon bland annat stötta i kommunikationsfrågor och hjälpa kommuner vid inventering av idrottsanläggningar. – Då jag själv har en grav synnedsättning hoppas jag kunna tillföra ytterligare ett perspektiv i allt från utformandet av inventeringsmallar till annat material som till exempel kommunikationsmaterial. Så både i förarbetet men också i det faktiska inventeringsarbetet, säger hon.
Caroline berättar att den första månaden på Parasportförbundet har varit både rolig och spännande. – Jag har fått chans att träffa och prata med väldigt många duktiga kollegor som är väldigt kompetenta inom sina respektive områden. Det är kul att jobba med folk som är så duktiga och engagerade. Jag tycker det har varit en superstart trots det speciella läget, säger hon och syftar till Coronapandemin.
Vi hälsar Caroline hjärtligt välkommen till Svenska Parasportförbundet och Champa Arena och ParaMe.
Champa Arena handlar om tillgänglighet. Alla ska, oavsett funktionsnedsättning, ha möjlighet att nyttja svenska idrotts- och träningsanläggningar. Men hur går då detta till i praktiken? Följ med på Champa Arenas praktiska kickoff med referensgruppen i Malmö!
Det är en solig vinterdag när Fatmir samlar ett 16 man starkt team på parkeringen utanför Kulladals Sporthall. Detta är Champa Arena under en dag på jobbet i Malmö. Syftet är att få svaret på hur det ser ut med tillgänglighet på några utvalda idrottsanläggningar. Dagen kommer att innehålla både högt och lågt – nedan följer ett axplock ur team Malmös inventering av Kulladals Sporthall samt Hylliebadet.
Med på resan – genom dörrar, upp för ramper – har teamet en inventeringsmall. Den utgör en stor del av Champa Arenas arbete och ska hjälpa till att uppmärksamma brister i tillgänglighet och framkomlighet på svenska träningsarenor.
Redan på vägen från parkeringen och in i Kulladals Sporthall stöter gruppen på problem: Grindar. Just denna dag är de öppna, men möts du av låsta grindar kommer du inte vidare mot hallen. Och just den vägen innebär ytterligare problem i och med sin lutning. Det blir här betydligt jobbigare för rullstolsburna än för gående.
Grindar
Uppförsbacke
Här finns inga dörröppnare, vilket försvårar för oss att ta sig in till receptionen. Kanter återfinns både direkt innanför dörren samt på fler ställen i lokalen.
Handikapptoaletten ligger en bit bort och lämnar en del att önska. Det finns bra handtag och lås på dörren och även kontrastfärgerna är bra, men den höga tröskeln ställer till det.
Vi fortsatte eftermiddagen med att besöka Hylliebadet. Här var det svårt att ta bilder då det råder fotoförbud inne på badet. Vi smygfotade lite ändå och var noga med att inte få med någon på bilderna. Det finns väldigt mycket som är bra här och nedan visar vi några exempel.
Lift ner i vattnet – mycket bra. Och botten i bassängen är höj- och sänkbar.
Rymlig RWC med liggdusch.
I gymmet har de tänkt på att ha utrymme mellan maskinerna för att det ska gå att rulla med rullstol mellan de olika maskinerna. Tyvärr har de inte borttagbara sitsar på maskinerna.
Sammanfattningsvis var det en lyckad dag. Att som funktionsnedsatt ha möjlighet att påverka och bidra till förändringar för andra personer med funktionsnedsättning är viktigt – och rätt väg att gå. Att få se hur det ser ut idag och vad vi kan förändra, och samtidigt lyfta fram goda exempel för andra anläggningar att ta efter. Förhoppningen är att Malmö Stad ska ta till sig av informationen, vilket även skedde. Responsen blev att de har flera åtgärder som de skulle titta på direkt!
Det började som en stor och svårgreppbar fråga: hur får vi barn och ungdomar med en funktionsnedsättning att bli mer fysiskt aktiva? Därefter delades projektet upp i två delar. En om att hitta förebilder eller livsstilslotsar till nya förmågor, Jag vet, och en annan för att se över tillgänglighet på arenor och träningsanläggningar, vid namn Jag kan. Då projektnamnen blandades ihop och byttes ut mot påhittade namn, utlystes en namntävling och nu heter projektet Champa!, innehållande Champa Lots och Champa Arena. Nya namn, samma vackra innehåll. Namnförslaget kommer från Gaute Hanssen på Hemma Annonsbyrån och Champa står för att kämpa.
Magnus Krossén sitter i rullstol och vet hur svårt det kan vara att ta sig fram, eller överhuvudtaget ta sig in, på en idrottsanläggning. Men det räcker inte med att bara komma in i lokalen! För att kunna träna på en anläggning eller komma dit som besökare, måste det bland annat fungera med toaletter, omklädningsrum, åskådarplatser mm. Med projektet Champa Arena vill han ändra på det och göra anläggningsansvariga mer medvetna om hur de kan tillgänglighetsanpassa sina träningslokaler och idrottsanläggningar– många gånger med små medel.
Det
stora målet med projektet Champa
Arena
är att fler barn och unga ska få bättre möjligheter att bli
fysiskt aktiva. En av stötestenarna är att inte begränsas av
dåligt tillgänglighetsanpassade anläggningar samt att få fram en
samlad, tydlig och lättillgänglig digital information om
tillgänglighet på idrottsanläggningar. Ett annat av målen på
vägen dit är att etablera en lathund kring just
tillgänglighetsanpassning av idrottslokaler, som kan användas både
vid ny- och ombyggnation. För att beskriva tillgängligheten utifrån
olika behov och olika typer av funktionsnedsättningar, används en
finmaskig inventeringsmall. Innan den slutgiltiga mallen fastställs
ska 150 pilottester göras och detta sker i samarbete med tre
kommuner som är samarbetspartners i projektet: Malmö, Eskilstuna
och Östersund. Vi har pratat med Ulrica Tancred, koordinator för
projektet i Eskilstuna, en av testkommunerna.
Ni har
tillsatt en grupp som redan har börjat inventera anläggningar, hur
ser det arbetet ut rent praktiskt?
– Utifrån
de punkter Magnus har tagit fram har vi besökt och inventerat olika
idrottsanläggningar för att se hur tillgängligheten ser ut, och
gruppen har även kommit med förslag på nya parametrar till
inventeringsmallen. Med i referensgruppen har vi minst en person med
synnedsättning, en person med rörelsenedsättning och en person med
intellektuell funktionsnedsättning. Referenspersonerna är från
bland annat daglig verksamhet och Sörmlandsidrotten. Med gruppen
kollar vi sedan, på plats, hur lättframkomlig anläggningen är och
om de har samma tillgång till den som personer utan
funktionsnedsättningar har. Det kan bland annat vara hur entrén är
utformad, om receptionen är bemannad, hur tydlig skyltningen är,
finns det ledstråk, får man plats med en elrullstol på toaletten,
finns det möjlighet till förflyttningshjälp, hur är
papperskorgar, speglar, skyltar placerade och så vidare.
Vilka
ställen har ni besökt?
– Än
så länge har vi besökt två stycken multisportarenor, en
ridanläggning, en simhall, ett gym och ett motionsspår. Längre
fram ska vi bland annat besöka en motorsportanläggning samt en
ishall.
Hur
har tillgängligheten sett ut där ni hittills har kollat?
– Det
har varierat ganska mycket, faktiskt. Några av ställena har på
vissa punkter överraskat oss positivt medan andra delar har varit
sämre. En av anläggningarna hade till exempel som en snygg grej
byggt två pelare precis framför entrén, vilket så klart kan göra
det krångligt för en person med synnedsättning. Och även om man
lätt kan ta sig in i ridhuset och med hjälpmedel kan komma upp på
hästryggen, så visade det sig att övriga lokaler som fik och
toalett var mycket mer svårtillgängliga.
Hur
går ni vidare med resultatet när ni har gjort en inventering?
– I de
flesta fall har vi haft en anläggningsansvarig med oss under
rundvandringen. Då har de fått en direktåterkoppling på vad som
fungerar bra respektive sämre. Självklart dokumenterar vi det vi
kommer fram till, så att anläggningen kan gå vidare och göra
förbättringar.
Nu blir det enklare för barn och
unga med funktionsnedsättningar att hitta till träningsglädje och
en aktiv fritid. Det nya projektet Champa utbildar vuxna mentorer som
varit i samma sits, dessutom sker en stor kartläggning av
tillgängligheten på svenska idrottsanläggningar.
Vi börjar med den dåliga nyheten.
Barn och unga med funktionsnedsättningar har
sämre förutsättningar i samhället, hälsa
är ett område som sviktar rejält. Så vilka nya, smarta satsningar
kan göras för att få in denna utsatta grupp i den svenska
idrotten?
Det leder oss till den goda nyheten. Med små men inte självklara medel ska Parasport Sverige och Vinnova nu satsa på att få in ännu fler barn och unga med funktionsnedsättningar in i fysisk aktivitet . Projektet heter Champa – för det handlar om att kämpa, upptäcka sin förmåga och bli en ”champion” över sitt eget liv.
Champa
Lots
Del ett av projektet kallas Champa
lots. Den kommer utgöras av många olika duos bestående av en ung
person med funktionsnedsättningar, och en vuxen mentor som varit i
en liknande sits. Den här mentorn kan ses som en livsstilslots, men
för att skona världen från ett krångligt ord kallas projektets
mentorer istället för Champa lots.
Eftersom lotsarna har egna funktionsnedsättningar (syn och/eller rörelse) vet de hur det känns och hur processen till ökad självständighet ser ut. Lotsen tar en ung adept under sina vingar och leder vägen till ökad självständighet. För att att få möjlighet att pröva sina vingar testar Lotsen och adepten en rad olika aktiviteter tillsammmans – oavsett om det är simning, ridning eller kälkhockey som väcker adeptens nyfikenhet. Det kan också handla om att prova att ta sig nerför trottoarkanter med rullstol eller visa på hur man kan hacka grönskar som synskadad. Målet är att öka självständigheten hos barn och unga med funktionsnedsättningar.
– Att kunna vägleda andra hur det
är att leva med en funktionsnedsättning är en unik kompetens som
ska tas tillvara, säger Hanna Isaksson som är projektledare för
Champa Lots.
Tre kommuner har hittills valts ut
till projektet Champa: Östersund, Eskilstuna och Malmö. I dessa tre
kommuner pågår just nu efterlysningar av adepter och lotsar som
vill ingå i satsningen. Lotsarna väljs ut genom intervjuprocess,
där lämpliga personer väljs. Bred kompetens och stor förståelse
för olika funktionsnedsättningar är ett grundläggande krav.
Parasport Sverige ser till att även lotsen får vägledning: en
tredagarsutbildning ingår där bland annat hälsa, fysisk aktivitet
för personer med funktionsnedsättning, motiverande samtal,
ledarskap och bemötande står på schemat. Därefter paras lotsar
ihop med sina adepter.
Just nu är det projektledaren Hanna Isaksson som sköter rekrytering och matchning, men hennes förhoppning är projektet får en ännu större räckvidd i framtiden. Då vore det optimalt med en lokal koordinator som sköter rekrytering och handledning i Sveriges alla kommuner.
Det här är Champa lots
• Parasport Sverige och Vinnova ska få fler barn och unga med funktionsnedsättning att hitta sin grej, hitta sin träningsglädje, genom att ge dem en mentor med personlig erfarenhet av funktionsnedsättningar som kan pusha och stötta processen till en aktiv fritid
• Mentorerna, eller Champa lots som
de kallas, får utbildning innan de tilldelas en ung adept. Tanken är
att hjälpa adepterna att testa olika idrottsaktiviteter och öka sin
självständighet.
• Just nu ingår tre svenska
kommuner där rekrytering av lotsar och adepter pågår.
Framtidsplanen är ytterligare nationell expansion.
Champa
Arena
Projektet Champa har ännu fler goda
nyheter. Del två av projektet heter Champa Arena och ska öka
tillgängligheten på de svenska idrottsanläggningarna. Här är det
Magnus Krossén som står för projektledningen. Landets
idrottsanläggningar ska kontrolleras och inventeras: kan en person
med syn-, hörsel- eller rörelsenedsättning använda anläggningen
ifråga? Ett av målen är att allt fler anläggningar ska publicera
information om sin tillgänglighet, så det blir enklare för
personer med funktionsnedsättningar att hitta passande
träningslokaler i närheten.
Dessutom ska projektet bidra till att
anläggningarnas tillgänglighet blir rätt från början, genom att
öka kunskapen om tillgänglighet vid nybyggnationer eller
renoveringar.
• Delprojektet Champa Arena ska
kartlägga tillgängligheten på svenska idrottsanläggningar.
Arenornas ansvariga ska uppmanas att publicera information om sin
tillgänglighet.
• Champa Arena ska även ge ökad
kunskap om tillgänglighetsanpassningar vid nybyggen eller
renoveringar av idrottsanläggningar.