Säg hej till vår nya kollega – Caroline Hammar

Säg hej till vår nya kollega – Caroline Hammar

Caroline Hammar är ny projektkommunikatör och utbildare för projekten Champa Arena och ParaMe.

Caroline är 31 år och kommer ursprungligen från Örebro men är numera bosatt i Stockholm. Hon är utbildad beteendevetare och har en idrottsbakgrund som truppgymnast. Dessutom är hon utbildad dansare vid Kungliga Svenska balettskolan.

Tidigare har hon jobbat med tillgänglighets-, funktionsrätts- och mångfaldsfrågor och hon har föreläst mycket på områdena. Hon har erfarenhet som verksamhetsledare för Unga med synnedsättning Stockholm och som projektmedarbetare på Funktionsrätt Sverige i det Arvsfondefinansierade projektet DATE.

Caroline började jobba i ParaMe och Champa Arena den 9 mars i år.
– Det är jätteroligt att arbete i båda projekten. Jag tycker det ska bli väldigt roligt framåt och det är väldigt kul att vara på plats på Svenska Parasportförbundet, säger hon.

I ParaMe kommer hon framför allt lägga fokus på utbildning. I Champa Arena kommer hon bland annat stötta i kommunikationsfrågor och hjälpa kommuner vid inventering av idrottsanläggningar.
– Då jag själv har en grav synnedsättning hoppas jag kunna tillföra ytterligare ett perspektiv i allt från utformandet av inventeringsmallar till annat material som till exempel kommunikationsmaterial. Så både i förarbetet men också i det faktiska inventeringsarbetet, säger hon.

Caroline berättar att den första månaden på Parasportförbundet har varit både rolig och spännande.
– Jag har fått chans att träffa och prata med väldigt många duktiga kollegor som är väldigt kompetenta inom sina respektive områden. Det är kul att jobba med folk som är så duktiga och engagerade. Jag tycker det har varit en superstart trots det speciella läget, säger hon och syftar till Coronapandemin.

Vi hälsar Caroline hjärtligt välkommen till Svenska Parasportförbundet och Champa Arena och ParaMe.

Vi kontrollerar Malmö

Vi kontrollerar Malmö

Champa Arena handlar om tillgänglighet. Alla ska, oavsett funktionsnedsättning, ha möjlighet att nyttja svenska idrotts- och träningsanläggningar. Men hur går då detta till i praktiken? Följ med på Champa Arenas praktiska kickoff med referensgruppen i Malmö!

Det är en solig vinterdag när Fatmir samlar ett 16 man starkt team på parkeringen utanför Kulladals Sporthall. Detta är Champa Arena under en dag på jobbet i Malmö. Syftet är att få svaret på hur det ser ut med tillgänglighet på några utvalda idrottsanläggningar. Dagen kommer att innehålla både högt och lågt – nedan följer ett axplock ur team Malmös inventering av Kulladals Sporthall samt Hylliebadet.

Med på resan – genom dörrar, upp för ramper – har teamet en inventeringsmall. Den utgör en stor del av Champa Arenas arbete och ska hjälpa till att uppmärksamma brister i tillgänglighet och framkomlighet på svenska träningsarenor.

Redan på vägen från parkeringen och in i Kulladals Sporthall stöter gruppen på problem: Grindar. Just denna dag är de öppna, men möts du av låsta grindar kommer du inte vidare mot hallen. Och just den vägen innebär ytterligare problem i och med sin lutning. Det blir här betydligt jobbigare för rullstolsburna än för gående. 

Här finns inga dörröppnare, vilket försvårar för oss att ta sig in till receptionen. Kanter återfinns både direkt innanför dörren samt på fler ställen i lokalen.

Vi fortsatte eftermiddagen med att besöka Hylliebadet. Här var det svårt att ta bilder då det råder fotoförbud inne på badet. Vi smygfotade lite ändå och var noga med att inte få med någon på bilderna. Det finns väldigt mycket som är bra här och nedan visar vi några exempel.

Sammanfattningsvis var det en lyckad dag. Att som funktionsnedsatt ha möjlighet att påverka och bidra till förändringar för andra personer med funktionsnedsättning är viktigt – och rätt väg att gå. Att få se hur det ser ut idag och vad vi kan förändra, och samtidigt lyfta fram goda exempel för andra anläggningar att ta efter. Förhoppningen är att Malmö Stad ska ta till sig av informationen, vilket även skedde. Responsen blev att de har flera åtgärder som de skulle titta på direkt!

Vägen till Champa

Vägen till Champa

Det började som en stor och svårgreppbar fråga: hur får vi barn och ungdomar med en funktionsnedsättning att bli mer fysiskt aktiva? Därefter delades projektet upp i två delar. En om att hitta förebilder eller livsstilslotsar till nya förmågor, Jag vet, och en annan för att se över tillgänglighet på arenor och träningsanläggningar, vid namn Jag kan. Då projektnamnen blandades ihop och byttes ut mot påhittade namn, utlystes en namntävling och nu heter projektet Champa!, innehållande Champa Lots och Champa Arena. Nya namn, samma vackra innehåll. Namnförslaget kommer från Gaute Hanssen på Hemma Annonsbyrån och Champa står för att kämpa.  

Anläggningsbesök i Eskilstuna

Anläggningsbesök i Eskilstuna

Magnus Krossén sitter i rullstol och vet hur svårt det kan vara att ta sig fram, eller överhuvudtaget ta sig in, på en idrottsanläggning. Men det räcker inte med att bara komma in i lokalen! För att kunna träna på en anläggning eller komma dit som besökare, måste det bland annat fungera med toaletter, omklädningsrum, åskådarplatser mm. Med projektet Champa Arena vill han ändra på det och göra anläggningsansvariga mer medvetna om hur de kan tillgänglighetsanpassa sina träningslokaler och idrottsanläggningar– många gånger med små medel.

Det stora målet med projektet Champa Arena är att fler barn och unga ska få bättre möjligheter att bli fysiskt aktiva. En av stötestenarna är att inte begränsas av dåligt tillgänglighetsanpassade anläggningar samt att få fram en samlad, tydlig och lättillgänglig digital information om tillgänglighet på idrottsanläggningar. Ett annat av målen på vägen dit är att etablera en lathund kring just tillgänglighetsanpassning av idrottslokaler, som kan användas både vid ny- och ombyggnation. För att beskriva tillgängligheten utifrån olika behov och olika typer av funktionsnedsättningar, används en finmaskig inventeringsmall. Innan den slutgiltiga mallen fastställs ska 150 pilottester göras och detta sker i samarbete med tre kommuner som är samarbetspartners i projektet: Malmö, Eskilstuna och Östersund. Vi har pratat med Ulrica Tancred, koordinator för projektet i Eskilstuna, en av testkommunerna.

Ni har tillsatt en grupp som redan har börjat inventera anläggningar, hur ser det arbetet ut rent praktiskt?

– Utifrån de punkter Magnus har tagit fram har vi besökt och inventerat olika idrottsanläggningar för att se hur tillgängligheten ser ut, och gruppen har även kommit med förslag på nya parametrar till inventeringsmallen. Med i referensgruppen har vi minst en person med synnedsättning, en person med rörelsenedsättning och en person med intellektuell funktionsnedsättning. Referenspersonerna är från bland annat daglig verksamhet och Sörmlandsidrotten. Med gruppen kollar vi sedan, på plats, hur lättframkomlig anläggningen är och om de har samma tillgång till den som personer utan funktionsnedsättningar har. Det kan bland annat vara hur entrén är utformad, om receptionen är bemannad, hur tydlig skyltningen är, finns det ledstråk, får man plats med en elrullstol på toaletten, finns det möjlighet till förflyttningshjälp, hur är papperskorgar, speglar, skyltar placerade och så vidare.

Vilka ställen har ni besökt?

– Än så länge har vi besökt två stycken multisportarenor, en ridanläggning, en simhall, ett gym och ett motionsspår. Längre fram ska vi bland annat besöka en motorsportanläggning samt en ishall.

Hur har tillgängligheten sett ut där ni hittills har kollat?

– Det har varierat ganska mycket, faktiskt. Några av ställena har på vissa punkter överraskat oss positivt medan andra delar har varit sämre. En av anläggningarna hade till exempel som en snygg grej byggt två pelare precis framför entrén, vilket så klart kan göra det krångligt för en person med synnedsättning. Och även om man lätt kan ta sig in i ridhuset och med hjälpmedel kan komma upp på hästryggen, så visade det sig att övriga lokaler som fik och toalett var mycket mer svårtillgängliga.

Hur går ni vidare med resultatet när ni har gjort en inventering?

– I de flesta fall har vi haft en anläggningsansvarig med oss under rundvandringen. Då har de fått en direktåterkoppling på vad som fungerar bra respektive sämre. Självklart dokumenterar vi det vi kommer fram till, så att anläggningen kan gå vidare och göra förbättringar.

Projektet Champa

Projektet Champa

Nu blir det enklare för barn och unga med funktionsnedsättningar att hitta till träningsglädje och en aktiv fritid. Det nya projektet Champa utbildar vuxna mentorer som varit i samma sits, dessutom sker en stor kartläggning av tillgängligheten på svenska idrottsanläggningar.

Vi börjar med den dåliga nyheten. Barn och unga med funktionsnedsättningar har sämre förutsättningar i samhället, hälsa är ett område som sviktar rejält. Så vilka nya, smarta satsningar kan göras för att få in denna utsatta grupp i den svenska idrotten?

Det leder oss till den goda nyheten. Med små men inte självklara medel ska Parasport Sverige och Vinnova nu satsa på att få in ännu fler barn och unga med funktionsnedsättningar in i fysisk aktivitet . Projektet heter Champa – för det handlar om att kämpa, upptäcka sin förmåga och bli en ”champion” över sitt eget liv.

Champa Lots

Del ett av projektet kallas Champa lots. Den kommer utgöras av många olika duos bestående av en ung person med funktionsnedsättningar, och en vuxen mentor som varit i en liknande sits. Den här mentorn kan ses som en livsstilslots, men för att skona världen från ett krångligt ord kallas projektets mentorer istället för Champa lots.

Eftersom lotsarna har egna funktionsnedsättningar (syn och/eller rörelse) vet de hur det känns och hur processen till ökad självständighet ser ut. Lotsen tar en ung adept under sina vingar och leder vägen till ökad självständighet. För att att få möjlighet att pröva sina vingar testar Lotsen och adepten en rad olika aktiviteter tillsammmans – oavsett om det är simning, ridning eller kälkhockey som väcker adeptens nyfikenhet. Det kan också handla om att prova att ta sig nerför trottoarkanter med rullstol eller visa på hur man kan hacka grönskar som synskadad. Målet är att öka självständigheten hos barn och unga med funktionsnedsättningar.

– Att kunna vägleda andra hur det är att leva med en funktionsnedsättning är en unik kompetens som ska tas tillvara, säger Hanna Isaksson som är projektledare för Champa Lots.

Tre kommuner har hittills valts ut till projektet Champa: Östersund, Eskilstuna och Malmö. I dessa tre kommuner pågår just nu efterlysningar av adepter och lotsar som vill ingå i satsningen. Lotsarna väljs ut genom intervjuprocess, där lämpliga personer väljs. Bred kompetens och stor förståelse för olika funktionsnedsättningar är ett grundläggande krav. Parasport Sverige ser till att även lotsen får vägledning: en tredagarsutbildning ingår där bland annat hälsa, fysisk aktivitet för personer med funktionsnedsättning, motiverande samtal, ledarskap och bemötande står på schemat. Därefter paras lotsar ihop med sina adepter.

Just nu är det projektledaren Hanna Isaksson som sköter rekrytering och matchning, men hennes förhoppning är projektet får en ännu större räckvidd i framtiden. Då vore det optimalt med en lokal koordinator som sköter rekrytering och handledning i Sveriges alla kommuner.

Det här är Champa lots

• Parasport Sverige och Vinnova ska få fler barn och unga med funktionsnedsättning att hitta sin grej, hitta sin träningsglädje, genom att ge dem en mentor med personlig erfarenhet av funktionsnedsättningar som kan pusha och stötta processen till en aktiv fritid

• Mentorerna, eller Champa lots som de kallas, får utbildning innan de tilldelas en ung adept. Tanken är att hjälpa adepterna att testa olika idrottsaktiviteter och öka sin självständighet.

• Just nu ingår tre svenska kommuner där rekrytering av lotsar och adepter pågår. Framtidsplanen är ytterligare nationell expansion.

Champa Arena

Projektet Champa har ännu fler goda nyheter. Del två av projektet heter Champa Arena och ska öka tillgängligheten på de svenska idrottsanläggningarna. Här är det Magnus Krossén som står för projektledningen. Landets idrottsanläggningar ska kontrolleras och inventeras: kan en person med syn-, hörsel- eller rörelsenedsättning använda anläggningen ifråga? Ett av målen är att allt fler anläggningar ska publicera information om sin tillgänglighet, så det blir enklare för personer med funktionsnedsättningar att hitta passande träningslokaler i närheten.

Dessutom ska projektet bidra till att anläggningarnas tillgänglighet blir rätt från början, genom att öka kunskapen om tillgänglighet vid nybyggnationer eller renoveringar.

• Delprojektet Champa Arena ska kartlägga tillgängligheten på svenska idrottsanläggningar. Arenornas ansvariga ska uppmanas att publicera information om sin tillgänglighet.

• Champa Arena ska även ge ökad kunskap om tillgänglighetsanpassningar vid nybyggen eller renoveringar av idrottsanläggningar.